LILLIS STUDIE BLOGG

Jag undervisar flera av mina kurser i det fristående huset som vi på skolan kallar Designhuset. Meningen är att den mesta av estetik undervisningen ska vara belägen i det huset. Vi har anpassade datorer, storformatsskrivare, musikstudio och filmlampor där. Rummet har bara två vanliga klassrumssalar, resten är specialsalar som är mindre och rymmer enbart va 10-12 elever. Det är bara en av dem som jag nu använder. 

Det har varit svårt under alla studiebesök, läsning av texter och samtal att inte koppla den nya kunskapen eller frågorna till de klassrum jag nu undervisar i. Rummet skiljer sig i mångt och mycket från en traditionell bildsal. Det är det inte heller. Det är en neutral klassrumsmiljö. För det är många andra kurser som inte är programspecifika för estetprogrammet som bedrivs i där.

Men mina tankar går alltid till det rummet, som jag kallas K1. Hur hade rummet kunnat anpassas bättre för undervisning i estetiska ämnen? Spelar rummet utformning någon roll? Hur kan möblering och utsmyckning anpassas även till andra kurser än de estetiska? Kommer en annan möblering störa annan undervisning? Är rummet som den tredje pedagogen av betydelse även vid högre åldrar? För att koka ihop; Hur skulle mitt klassrum se ut utifrån tankar om optimal undervisning för kreativa och skapande lärprocesser? 

För att närmare undersöka svaret gör jag en skalenlig modell av klassrummet och dess möblemang; stolar, bord och whiteboard. Jag gör även en modell av en lärare. Jag mäter min bredd till 45 cm men läser att en standardbredd på en person när man räknar på modeller och inredning är ca 60 cm. Det är såklart en normativ syn på hur bred en person är, men för att få perspektiv använder jag mig av det måttet. 

När alla bitarna är på plats och modellen är färdig prövar jag först att möblera rummet så som det ser ut idag. Jag har undervisat i det rummet sedan augusti och jag har ju tänkt på hur trångt möblerna är placerade. Min modell för personen på 60 cm kommer inte emellan. Jag går tillbaka till klassrummet och ställer mig mellan borden (se bild). För att komma upp i 60 cm behöver mina händer vila på bänkarna. Vem är detta klassrum designat för och hur påverkar den trånga miljön läraren och elevernas arbete?

Jag sätter mig tillsammans med en annan lärare och undersöker och experimentera med modellen  hur klassrummets möbler kan användas för att skapa olika läraren situationer. Vi diskuterar möjligheter, svårigheter och lärsituationer som kan uppstå när vi ställer bord och stolar på ett visst sätt. Vi utgår från vår beprövade erfarenhet som lärare och undersöker utifrån Artography:s T där vi är övertygande om att de olika konstellationerna av möblerna kommer att påverka lärandet i rummet på en rad olika sätt. 

Valsjö och Malmgren som skrivit boken Fysisk lärmiljö- Optimera för trygghet, arbetsro och lärande  från 2019 skulle nog kritiserat våra argument om de satt med oss. De är legitimerade psykologer som under flera år arbetat med kvalitetsutveckling på fri- och grundskolor i Sverige. Det står stadigt och stabild i lärarrollen (T) och forskningen (R) när de skriver om den fysiska lärmiljön. Vad som blir tydligt blir hur den konstnärliga och estetiska (A) inte är närvarande när de argumenterar för hur ett klassrum ska organiseras för bästa lärande. Bilder, färger och former tas inte upp närmare i boken och det refereras inte till någon forskning som undersöker den konstnärliga perspektivet på hur rummet kan utsmyckas eller användas för att skapa sinnesstämningar. Snarare argumenterar Valsjö och Malmgren för att skala bort så mycket stimuli som möjligt för att inte störa undervisningen. En kliniskt rum är inte nödvändigt men de framhåller ändå vikten av ett neutralt klassrum och diskuterar inte närmare hur bilder, färg och former i den fysiska miljön på tex väggar kan påverka lärandet.

Hur hade den fysiska lärmiljön påverkats om tex alla borden var starkt siria, eller om golvet var randigt?