LGBD56 Fysisk klassrumsmiljö: skiss 1
2019 kom psykologerna Malin Valsjö och Frida Malmgren ut med boken Fysisk lärmiljö - Optimera för trygghet, arbetsro och lärande som granskar forskning om hur den fysiska lärmiljön påverkar lärandet. De gör en sammanfattning av hur skolans arkitektur genom åren har formats av pedagogiska idéströmmningar. Från sena 1800-talets folkskola som erbjöd en kontrast till många av elevernas trånga, smutsiga hem där matsal och tvättmöjligheter inrättades, genom miljonprogrammets arkitektur där hantverksmässiga funktionalismen fick ge vika, till nymodernismens arkitektur med glasväggar och öppna lärmiljöer med upplösta rum. Kritik framförs mot hur den de fria lärmiljöerna inte rimmar med vad kognitionsforskningen säger om hur vi lär oss. Ett problembaserat lärande där eleverna genom eget undersökande ska tillskansa sig kunskap är en mycket mer kognitivt krävande process som dessutom inte ger lika goda resultat. Valsjö och Malmgren driver kritiken i bevis med hjälp av nya forskningsstudier som visar på att kunskap effektivt överförs till/inhämtas av elev med hjälp av lärarledd undervisning. Detta menar dem inte bara är mer effektivt utan också blir en betydligt mer jämlik lärsituation. Forskningen visar enligt författarna att problembaserat lärande bygger på redan tillskansade faktakunskaper som sedan kan användas i problemlösande situationer. Då PBL används som pedagogisk metod riskerar faktakunskaper att förbises och det PBL resultatet inte i kunskap som fästs i långtidsminnet.
Frågor om uppstått:
Men vad säger konsten om rummets påverkan på den mänskliga beteendet?
Hur kan jag genom konstnärliga metoder få beprövad erfarenhet av det jag läser och ser?